Background Image

Som man frågar får man svar - vilket mätverktyg ska jag använda?

25th Jan 2022 in

Exempelfrågorna är fritt översatta från engelska till svenska. Frågorna är hämtade från Ensamhet dödar, och Measuring your impact on loneliness in later life

Ofrivillig ensamhet går att mäta på olika vis och underlaget bygger oftast på självskattningar (Luanaigh & Lawlor, 2008). Mängden olika mätverktyg i kombination med det faktum att ensamhet är ett mångfacetterat begrepp belyser vikten av att välja verktyg med omsorg beroende på vad studien faktiskt avser att mäta. Det kan också innebära svårigheter när det kommer till att jämföra resultat från olika studier. Till exempel finns det mätverktyg som avser att fånga upp objektiv ensamhet, som social isolering eller exkludering. Andra mätverktyg syftar till att kartlägga subjektiv ensamhet, som social, emotionell eller existentiell ensamhet. Slarvigt redovisat eller felaktigt tolkat kan samtliga utfall uppfattas som att ensamhetsproblematik föreligger.

Det finns studier som endast ställer en fråga om upplevd ensamhet medan andra studier använder olika former av skattningar och skalor. En nackdel med att ställa endast en fråga om upplevd ensamhet är att det ger större utrymme för respondenternas egen uppfattning om vad som innefattas i begreppet ensamhet (Luanaigh & Lawlor, 2008). Exempelvis kan frågan “Har du känt dig ensam de senaste två veckorna?” och frågebatteriet UCLA Loneliness scale, vilka båda avser att mäta subjektiv ensamhet, ge olika utfall. Att ställa fler frågor med avsikt att fånga upp olika dimensioner av ensamhet kan ge ett mer tillförlitligt resultat. Samtidigt kan ett verktyg som innehåller många frågor upplevas avskräckande för respondenten. Utfallet påverkas också av i vilken kontext undersökningen genomförs. Fundera till exempel på om utfallet skulle kunna skilja sig åt på frågan “Har du känt dig ensam de senaste två veckorna?” respektive “Hur ofta känner du dig ensam?” om frågorna ställdes två veckor in i covid-19 pandemin då restriktioner inskränkte på människors möjlighet till sociala aktiviteter.

Det internationellt mest använda verktyget för att mäta ofrivillig ensamhet är UCLA Loneliness Scale (Pinquart & Sörensen, 2001). Frågebatteriet innehåller tjugo frågor med fyra fasta svarsalternativ (”aldrig”, ”sällan”, ”ibland” och ”ofta”) som syftar till att fånga upp olika dimensioner av subjektiv ensamhet. Den ursprungliga skalan har under åren reviderats för att öka generaliserbarhet till olika målgrupper samt förbättra verktygets reliabilitet. Verktyget bedöms ha goda psykometriska egenskaper (Russell, 1996). Ett annat erkänt mätverktyg är De Jong Gierveld Loneliness Scale som är utformat för att fånga upp både social och emotionell ensamhetsproblematik. Även det bedöms vara ett reliabelt verktyg med god validitet bland olika åldersgrupper (De Jong Gierveld & Van Tilburg, 2010). Frågorna är slutna med fasta svarsalternativ.

Den här artikeln syftar till att uppmärksamma vikten av att både de som genomför studien liksom de som läser och tolkar studiens resultat reflekterar över och har förståelse för vilket mätinstrument som används och i vilken kontext undersökningen genomförts i. Jämförelse av resultat underlättas av att använda samma verktyg för att fånga upp ofrivillig ensamhet under förutsättning att verktyget är anpassat för den population som avses att undersökas liksom vald studiedesign. Att utvärdera effekten av interventioner som syftar till att motverka ofrivillig ensamhet kräver ett omfattande arbete men är viktigt för att få förståelse för hur vi kan utveckla arbetet framåt.

1. Luanaigh, O. C & Lawlor, B. A., (2008). Loneliness and the health of older people. International journal of geriatric psychiatry, vol. 23(12), s. 1213–1221
2., 3., 4., Exempel på fråga i SCB´s undersökning 2012-2013
5. Pinquart, M., & Sörensen, S. (2001). Influences on Loneliness in Older Adults: A Meta-Analysis. Basic and Applied Social Psychology, 23(4), 245-266.
6. Russell, D. W. (1996). UCLA Loneliness Scale (Version 3): Reliability, Validity, and Factor Structure. Journal of Personality Assessment, 66(1), 20. https://doi-org.ezproxy.its.uu.se/10.1207/s15327752jpa6601_2
7. De Jong Gierveld, J., Van Tilburg, T. The De Jong Gierveld short scales for emotional and social loneliness: tested on data from 7 countries in the UN generations and gender surveys. Eur J Ageing 7, 121–130 (2010). https://doi.org/10.1007/s10433-010-0144-6